Lars Winnerbäck - Augustin

augustin träffar aldrig någon flicka som är kär
han är gammal, inte särskilt populär
där han längtar och sover seglar måsarna förbi
han har lekt med sina flaskor, han är fri

och tornet och klockorna, dom bara plingar på
expediterna, dom dansar i det blå
jag sa att tornet och klockorna, dom bara plingar på
öka på, öka på, öka på

och josefin, hon tittar aldrig på sin egen skrivmaskin
den har drunknat i ett hav av fenedril
där hon går upp på kajen och stirrar upp mot skyn
hon är salig, men har sitt och lite vin

och tornet och klockorna, dom bara plingar på
expediterna, dom dansar i det blå
jag sa att tornet och klockorna, dom bara plingar på
öka på, öka på, öka på

jag sa att tornet och klockorna, dom bara plingar på
expediterna, dom dansar i det blå
ja, tornet och klockorna, dom bara plingar på
öka på, öka på, öka på